Då har vi sålt min lilla Bonsai :( Känns väl lite hemskt, men man får väl faktiskt se det från den posetiva sidan. Han får ett riktigt bra hem med en trevlig ägare, dessutom så har man ju en liiiiten större chans att fokusera på hästköp. Vi får väl se hur det går, har ju som sagt lust att gå ridledarutbildningen nästa år, och då måste jag ju ha en häst, sen så är det väl inte så kul att komma dit med en häst man nyligen har köpt och knappt känner heller för den delen. Visst att man inte ska ha bråttom med hästköp men det känns ändå som att jag vill skynda mig lite. Jag menar min ponnytid tänkte jag ju att det var ingen idé att skynda sig igenom LB dressyr för att gå upp till LA, men helt plötsligt så står man där och tiden är förbi och det är försent. Och det jag menar med detta är ju att jag inte känner att det skulle bli så kul att vara typ 40 år och tävla LA, utan då vill man ju åtminstone vara på MSV nivå. Dessutom så vet man ju inte heller hur länge jag kommer vara "hoppryttare" heller, det brukar ju vara så att unga=hoppning, äldre=dressyr. Men man får väl se, självklart så vill man ju komma igång så fort som möjligt för att man vill börja klättra lite mer i klasserna när jag inte känner att jag har kommit så långt på tävlingsbanan än, och nu har det faktiskt gått 18 år av mitt liv x) Känns som att jag tror att jag är gammal! haha. Sen så har man ju detta med att utbilda sig också, jag är ju väldigt intresserad av att bli hopptränare i framtiden, och då måste man ha tävlat 130 med placeringar och jag tror att ju längre tid det tar desto svårare skulle det bli för mig att komma igång med utbildningen.

Jag har ju som sagt hittat en häst som jag har fallit för, ärligt talat så är det inte så jätte ofta jag direkt faller för en häst bara genom bilder och film. Självklart att jag kan tycka att hästarna är fina å så, men jag är nästan säker på att denna hästen är perfekt för mig. Kanske det bara är något jag inbillar mig, kanske det är för att den ser ut som att den är en sån häst som jag har velat ha, en som hoppar hinder utan att titta på hindren, eller kanske det faktiskt är så att jag har rätt, att detta är en häst som skulle passa mig bra. Jag vet att jag inte kommer få någor svar sålänge inte jag får åkt iväg och provridit hästen, för det är ju då man verkligen känner om det klickar eller inte. Och jag har bestämt mig eller jag vet att oavsett vilken häst det än skulle vara som jag ska provrida så tänker inte jag vara som väldigt många andra, åka dit med inställningen att denna hästen ska jag ha, för då klarar man inte riktigt av att känna efter ifall man verkligen klickar, utan kanske vet längst in att man hade hoppats på något bättre, man man köper den ändå.